Livstids julkalender: Andas djupt och tänka till

Nu har den här tanken på kort tid dykt på mig från flera håll samtidigt, i helt oberoende sammanhang. När sådant händer brukar jag tolka det som att det är något viktigt jag behöver förstå. Jag är en människa som tänker ganska mycket - ibland kanske lite för mycket - men det finns situationer då min hjärna verkar koppla ner helt och jag i stället styrs av mina impulser. Igår skrev jag om skillnaden mellan spontanitet och impulsivitet och att, även om det ofta är bra att våga ge utlopp för sina känslor, så finns det tillfällen då man faktiskt vinner på att lägga band på dem, åtminstone för en stund. Tack Patricia Tudor Sandahl för den påminnelsen.

Tanken om vikten av impulskontroll kommer också från ett helt annat håll. Det är på kursen om motivation som jag i boken Changing for Good (av James Prochaska m.fl.) läser om hur man, när man vill förändra ett oönskat beteende (som att röka) måste lära sig att inte styras av sin första impuls - att ta den där cigaretten trots att man vet att det inte är bra. Att för ett ögonblick stanna upp och fundera över det som inte är den omedelbara konsekvensen - tillfredsställelse för stunden - utan vad beteendet leder till på längre sikt. Inget nytt egentligen, men ännu en betydelsefull påminnelse.

Två utmaningar vill jag ge mig själv, på temat träning i att inte ge efter för mina omedelbara impulser. För det första handlar det om konflikterna jag ofta har med min mellandotter. Efter alla bråk genom åren har min reptilhjärna helt enkelt ställt in sig på att bli provocerad av mycket av det hon säger, även om jag blivit betydligt bättre på att inte gå i klinch. Dags ändå för mig att ännu mer medvetet träna, träna, träna på att stanna upp, ta ett djupt andetag och tänka till innan jag reagerar. Utmaning nummer två handlar om mat. Jag är en sån där jojo-typ som går upp och går ner, går upp och går ner. Det är inte det att jag tycker att jag måste vara jättesmal, men jag skulle så gärna vilja komma i de där snygga svarta jeansen... (Och alla andra kläder som hänger i garderoben oanvända). Framförallt är jag efter kursen jag har läst riktigt riktigt taggad att ta tag i både mat och träning på allvar efter jul. Jag vill bli lite mer kompis med min kropp, helt enkelt.

Andas djupt och tänk till. Vad vinner jag på kort sikt genom att bli arg just nu? Vad får det för konsekvenser på lång sikt? Blir jag verkligen lyckligare av den där chokladbiten?