På väg hem från middag med Maria. Superinspirerad! Jag kan verkligen rekommendera att koppla ett (eller femtielva) verklighetsnära eller drömgalna projekt till en vänskap man vill odla - det boostar alltihop som jetmotorer gör!I bilen sittdansar jag till Rod Stewart med (max) en hand på ratten, "when I give my heart again I know...". Så nästa raspiga röst: Marianne Faithful. 37 år var hon, Lucy Jordan, fem år yngre än jag är nu. Om man inte är kvinna när man har vuxit om Lucy Jordan - när är man det då? Om man dessutom sittdansar till Rod Stewart i en etanolford på småländska snövägar - och aldrig skulle byta det mot någon fånig sportbil i Paris (eller jo, nån gång per decennium kanske). Så gör väl inte tjejer?
Jag har inga problem med begreppet tjej, däremot har jag problem med att begreppet kvinna är så problematiskt, också för mig. Kvinnokurs, kvinnocirkel, kvinno-whatever - vad är det som är så farligt med det? Varför är det lättare att säga tjej? En gång ska jag ordna ett fantastiskt evenemang på Palladium i Växjö där bara de får komma in som klarar att med övertygelse och fast blick uttala orden: "Jag är kvinna." Jag hoppas att jag kommer in själv, för jag har tänkt mig att det ska vara värt besväret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar