Igår tema sorg, idag tema lycka. Dalar och berg och ibland lite raksträcka däremellan. Ofta hänger sorgen och lyckan ihop. Lyckan lyser med starkare ljus efter en period av sorg eller annan tyngd i hjärtetrakten.
Just nu är jag lycklig, väldigt lycklig efter slitsam och stundtals sorgefylld höst. Snart är det jul, alla barnen mår relativt bra. Mannen är sliten men ska snart vara pappaledig - ett helt år som med de andra. Själv ser jag fram emot intellektuell stimulans och fikarumsskvaller med kollegorna, och i år ska jag bara göra det i lite lagom portioner. Och så ska jag få skriva bok igen - en hel dag i veckan!
Jag måste påminna mig om att jag har så mycket i mitt liv att vara lycklig över, riktiga kickar emellanåt, men framförallt väldigt mycket vardagsglädje i form av kloka och kärleksfulla vänner, träningspass att svettas på, ett badkar och ett eget litet rum att slappna av i, blogginlägg att skriva, sköna böcker att läsa (och diskutera i litterära salongen), spännande missade sommarprogram att lyssna på och dito TV-program att titta på. Igår kväll hade jag exempelvis tänkt se Bob Hanssons En monolog om lycka - baserat på svenska folkets inskickade texter - från Dramaten i SVT Play (denna fantastiska lilla uppfinning som jag inte förstår hur jag klarade mig utan innan den fanns). Om det var den tunga snön på ledningarna som kom emellan mig och Bob vet jag inte, men jag vågar mig ändå på att rekommendera programmet; så väl tycker jag mig känna Herr Hansson vid det här laget att han i alla fall sällan gör mig besviken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar