Ovalfrihet och stängda lådor

En lördagskväll på en restaurang med panoramafönster mot havet och en mäktig, smått magisk upplevelse. Jag möter och samtalar länge med en kvinna som å ena sidan känns som en tvillingsyster - så många gemensammma eller liknande livserfarenheter och tankar. Språklärare-som-skriver-läromedel-ger-ut-egen-bok-har-småbarn-tonårsbarn-dement-mamma-bloggar-mediterar-tänker-positivt.

Samtidigt, hon, så oändligt mycket visare än jag. En kvinna som har haft och har det tuffare än de flesta, med en hjärtsjuk make som innebär ständig ovisshet och begränsning, och en fyraåring som nattkrånglat sen han föddes. Därtill ett krävande arbete. Samtidigt, en av de lyckligaste kvinnor jag mött, en kvinna med stjärneglans i ögonen, en kvinna som är tacksam för varje dag och som älskar - familjen och livet.

Flera lärdomar stoppade jag i fickan. Den första: när livet är så ovisst och begränsat som hennes finns inga val. Hon kan (nästan) aldrig resa bort. Hon kan (nästan) aldrig vara hemifrån på kvällarna. Hon måste gå upp gång på gång, natt efter natt. Hon har insett att grubblande och frustration inte hjälper, och att bristen på valmöjligheter skapar ett lugn. Acceptans och frihet.

Lärdom nummer två: en inre bild av en stor lådvägg. Alla öppna lådor suger energi (tänk: omaka strumpor och gamla kvitton på väg över kanten), så det gäller att se till att hålla alla stängda utom en. BARA JUST DEN du behöver tänka på JUST NU är öppen, ordentligt öppen, och där ligger hela din uppmärksamhet. Total medveten närvaro, totalt fokus. "Så enkelt, så enkelt att bara ett barn klarar av det." (L. Winnerbäck)