Radion och jag - en liten stillsam kärlekshistoria

I min barndom hade radiolyssnandet en viktig plats i vårt familjeliv. Inte så att vi satt bänkade runt radion och bara lyssnade, men i köket stod den alltid på. Under sömniga vardagsmorgnar fick jag mig alltsomoftast en liten morgonandakt till filen, och till lördagens förmiddagsstädning kastade hela familjen loss i Melodikrysset (vi kunde precis alla frågor om Evert Taube...). Tracks efter lunch på lördagarna var veckans höjdpunkt. Men så flyttade jag hemifrån och jag och radion var liksom inte "on talking terms" under många år. Jag fortsatte förstås att lyssna på musik, men nu hittade jag den inte längre på Trackslistan, och när jag och min man flyttade ut på landet och det blev mycket bilåkande, upptäckte jag ljudböckernas förtrollade värld och lyssnade bara på radio i skarven mellan boklånen från biblioteket. Köksradio skaffade vi visserligen, men glömde bort att använda den till annat än klocka.

Ända tills nu har jag alltså varit en mycket oflitig radiolyssnare. Och så plötsligt är jag fast igen, framförallt genom att jag äntligen har en mobiltelefon som ger mig möjligheten att lyssna på radio (som vanligt efter alla andra). Det känns lite som att träffa en gammal ungdomskärlek och bli sådär rosig på kinderna igen efter många år (sånt som man läser om i Hemmets journal). Jag lyssnar på en debatt om konstnärslönens vara eller icke vara när jag plockar ur diskmaskinen, lär mig om sociala mediers inflytande i politiken när jag kör ved, njuter så att jag måste le åt mig själv av Mikael Wiehes vackra röst och kloka tankar under hundpromenaden i skogen, och fnittrar åt fredagsflörten i Christer i bilen.

Detta att bara sätta på radion och se vad som dyker upp - så spännande! Alltid nya ämnen som jag inte visste att jag behövde veta mer om, men det är klart att jag gör. Än så länge är det P1 och ibland P3 som är favoriterna, fast P1:s ekonominyheter får mig i ärlighetens namn att snabbt ratta över till Hit FM. Och så alla dessa härliga arkiv på nätet, med Sommar-avsnitt och Tankar för dagen. Vid senaste bokcirkelträffen upptäckte jag att flera vänner i min egen ålder hittat till P2 (jag trodde nog inte att någon under 60 lyssnade på den kanalen). Så vuxen har jag inte blivit ännu, men vem vet...