Ska jag berätta en hemlis? Kom lite närmare så ingen hör. Så. Vet du vad: På mitt jobb händer det att det finns lugnare stunder efter intensiva perioder. Tid för återhämtning och lite lägre tempo.
Det här är något jag är tacksam över, lika tacksam som över att känna mig behövd, effektiv och smart när det hettar till. Det är så här alla säger att det bör vara. Jag verkar kunna vara till nytta utan att slita ut mig, jag har den relation till jobbet som många säger att de vill ha. Varför känns det då som att jag erkänner det här istället för att skryta med det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar