Det var inte så att hon var otrevlig eller elak på något sätt, utan bara oerhört påstridig. Vanligtvis brukar jag inte ha något större problem med sådana - är exempelvis en fena på att avvisa de få försäljare som lyckas ta sig förbi spärren i NIX-registret och hittar hem till vår telefon. Men kanske beror det på att jag är nyförlöst och full av amningshormoner och därmed extra vek och okritisk. Hursomhelst gick jag från butiken ganska många pengar fattigare än jag räknat med. I det läget kunde jag lätt ha känt mig som en förlorare, i synnerhet som en stor del av min normala yrkesidentitet går ut på kritisk granskning...
Men så väljer jag att vända på steken och upptäcka att jag faktiskt lyckades golva expediten vid två tillfällen. För det första hänvisade hon till vad jag behövde utifrån att jag ju säkert måste vara väldigt stressad med en baby hemma (hade förstås vagnen med mig in i butiken), varpå jag lugnt förklarade att stressad är det minsta jag är just nu. För det andra tog hon till den väl inarbetade bilden av att mammor är så dåliga på att ta hand om sig själva, och återigen vägrade jag låta mig sorteras in i ett fack. Som flerbarnsmamma har jag ju insett vikten av att ta hand om mina behov - genom exempelvis träning, hemmaspa och bokcirkel - för att orka med vardagen.
Summa summarum, jag bestämmer helt enkelt att det var jag som vann den här duellen. Inte nog med att jag fick den så talföra expediten att börja staka sig när jag inte stämde in på hennes bild av småbarnsmammor - jag har också utökat mitt hemmaspa så att jag kan få göra ännu mer för mitt välbefinnande. Att det kostade några hundralappar är ju egentligen en petitess i sammanhanget. Just detta, att göra medvetna val kring hur man ser på tillvaron (ni vet, den där utslitna liknelsen om att se glaset som halvtomt eller halvfullt), är något som Kay Pollack ägnar sin bok Att välja glädje åt. Återkommer till den i framtida blogginlägg, för där finns många kloka tankar om våra tankar.
3 kommentarer:
Undrar om det var samma expedit som lurade på mig en ögonskugga som inte var i den färg jag ville ha men som hon envist sa passade mig mycket bättre. Dagen efter gick jag dit och bytte hennes mattgröna mot den med guldiga inslag jag själv var sugen på. Lyckades till och med hantera att det var samma expedit som fick göra bytet!
Nu ligger min guldskimrande ögonskugga här hemma och används mycket sällan. Frågan är vem som vann den matchen: hon, som förmodligen hade rätt, eller jag, som fick som jag ville:-)
Kanske båda? :)
Åh det måste vara samma som jag råkade på där när jag fått ett presentkort på en make-up. Jag var inte alls nöjd när jag gick därifrån med orange ögonskugga... haha.. Men jag köpte en läppenna som jag var nöjd med. Jag går aldrig till body shop, varken innan eller efter. Vill man ha bra hjälp med smink kan jag rekommendera Nuna som har en bra märke som heter i.d. lite dyrare men hellre en bra som man kan använda varje dag än flera som man är missnöjd med! =)
Skicka en kommentar