2010 - i ordningens tecken?

Förra juldagen skrev jag ett av inläggen som ingår i Marias urval till julläsning. Det upptäckte jag för en dryg vecka sedan, på årets juldag, när jag lite trött och modstulen satte mig vid datorn för att själv läsa igenom inläggen vi valt ut. Jag kände att jag behövde träffa de där kapabla, kloka och energiska personerna som vi ofta är när vi bloggar.

Juldagen 2008 skrev jag om vad jag ville med 2009: komma framåt med glasrumsbygget, vara en lite mer närvarande mamma och dessutom hitta egen tid för bloggande och annat mitt i allt detta. Som hjälpverktyg för livsbalansen såg jag bättre ordning i hemmet och mer restriktiv konsumtion.

Glasrummet har vi just firat jul i och med barnen tycker jag att kontaktkanalerna är välrensade. Vi kan få syn på upptornande konflikter och ofta ta loven av dem med glimten i ögat innan de bryter ut. Men vi kan också ta konflikten från a till ö när det behövs. Bloggandet har ju fortlöpt, tillsammans med bokcirklande och annan egen tid, men det är fortfarande ett lite laddat kapitel som kan ge mig lika dåligt samvete för att jag utövar det som för att jag låter bli.

Den restriktiva konsumtionen går det också bra med. Återstår ordningen i hemmet, som verkligen inte har blivit bättre under det gångna året. Jag har blivit bättre på att inte tvångsmässigt städa för andra, och det är bra. Det gör mig till en mer avspänd värdinna än någonsin. Å andra sidan skulle jag vilja bli bättre på att städa för de där trevliga människorna som bor i huset, och som vistas där hela tiden – visst förtjänar vi det! Samtidigt har glasrummet tagit det mesta av vår vara-nyttig-fritid, vilket är ett gott alibi för att städambititionen är den enda på 2009-listan som inte ens kan anses påbörjad.

Dock: om nyårsdagen visar hur resten av året blir så är det Ordnung und Arbeit i hemmet som gäller för oss 2010 – jag kopplar just nu av efter städning i dagarna två. Tillåt mig tvivla på att en så pass radikal förändring är på gång. Snart är jobbsnurren igång igen med den fokusförskjutning det innebär från hemmet till andra ställen. Men det kanske rör lite på sig ändå, på två fronter:

Igår kväll när jag inte kunde somna passade jag som vanligt på att spontanaffirmera, eller helt enkelt fantisera om hur min ideala vår såg ut, som om jag redan levde den. I fantasifilmen noterade jag fler rena ytor, högt och lågt i hemmet, och det kändes så bra, så bra. Den andra fronten är konkreta och realiserbara idéer: att då och då göra punkt­insatser och rensa runtom i huset, att försöka få in det vi använder i de lägligaste skåpen och lådorna istället för att de ska upptas av sånt vi glömt att vi har eftersom vi inte ser det. Återkommer om detta, kanske framåt juldagen 2010.