I mitt ekologiskt anpassade svenska medelklasshem äter jag leverpastejmacka och tittar på ett niominuters youtube-klipp med zumbadans, en ny dans/träningsfluga som nog måste undersökas närmare. Det finns ett inslag av salsa som väcker minnet av tidigare erfarenheter.
På radion talar Människor och tro om den lilla men kraftfulla amerikanska subkulturen muslimsk punk, som sipprat fram mellan betongblocken främlingsfobi och extremism.
Tidigare idag utanför Konsum packade jag mina cykelväskor och tog omständligt på mig cykelhjälm och reflexväst medan ett par i tjugoårsåldern grälade högljutt med spruckna röster strax bredvid. Båda delar så helt oglamoröst men med helt olika tempo och förtecken.
Jag upphör aldrig att fascineras av alla dessa parallella universum vi människor kastar oss mellan. Man får vara glad så länge man ser finessen med den mångfalden, och så länge man mestadels är i samma universum som sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar