Så ovanligt vanligt

Idag går jag runt med en märklig känsla. Mina barn är på dagis och i skolan som vanligt, jag har ätit frukost som vanligt, himlen är grå som vanligt. Och samtidigt har allting förändrats totalt härhemma. Tidigt i fredags morse kom en ny liten familjemedlem till världen - en lillebror, så hett efterlängtad, inte minst av sina tre storasystrar. För bara några dagar sedan var han en sparkande liten främling i min gigantiska mage och nu är han en fullkomligt självklar och oändligt älskad del av vår verklighet. Hur var livet före Adam? Ingen minns...