För landstinget i tiden

På vårdcentralen hittar jag en bok, utgiven av Landstinget själv, kallad Att hantera livet. En liten bok om livet i med- och motgång. Jag frågar och får lov att ta med mig den hem. Upptäcker sedan att den kan läsas eller beställas gratis på Landstingets hemsida.

Jag tycker boken är precis vad man kan behöva hitta i ett väntrum när man sitter och har tråkigt, är orolig eller ägnar sig åt att vara där man är. Den handlar bland annat om just medveten närvaro, även om den rubriken inte används. Där finns också några praktiska verktyg som att analysera sitt liv som ett filmmanus, och en procedur som kallas känslomässigt skrivande.

I kringtexten hittar jag citat som: Försök inte att följa den väg de visa vandrat, sök vad de sökte. Jag trodde jag hört det mesta i den genren men här finns allt lite nytt, och en hel del bekant men välförpackat.

Jag kan redan höra några av mina mer cyniska (manliga) vänner kläcka (riktigt roliga) skämt om allt detta självhjälpande halv-newage-filosoferande. Och jag tror själv att jag ska lägga den här boken i en låda och ta fram den om 10, 15, 20 år och tänka ååh så 2010. Just nu tycker jag mest ååh så mycket Livstid - och så lite traditionellt landsting.