Tack och förlåt - allrakäraste syster!

Allrakäraste lilla syster, idag är det din dag, och det här blogginlägget är helt och hållet till för dig! Ärligt talat känns det lite lurigt detta med att DU fyller fyrtio - du är ju den där lilla... Hur mycket tant är då inte jag? Jag skulle så gärna vilja sjunga för dig, som du så ofta har gjort när jag har firat stora händelser i livet, men jag har gått och blivit en riktig fegis på gamla dar. Särskilt vid såna här tillfällen, när jag riskerar att bli gråtmild - då spricker rösten som trollen i solen. Så jag får göra det som är mitt element - jag bloggar! Och jag tänkte ta tillfället i akt att säga tack och förlåt, för flera olika saker...

• För det första, TACK för att det var just du som kom till familjen Estling på Sjötorpavägen 12 den där novemberdagen 1971, tre veckor för tidigt och ändå en ganska så stadig klimp på nästan fyra kilo. Så bra det blev, trots att jag just då inte riktigt insåg det, förblindad som jag var av besvikelsen över att du inte var den lillebror jag hade beställt. Och FÖRLÅT för att det dröjde innan jag uppskattade dig...
• TACK för alla roliga lekar och för att du titt som tätt tog hand om min lekkompis när jag tröttnade på honom och kröp in i mörka garderoben med en bok, och för att du (inte jag) följde honom hem i mörkret när han inte vågade gå hem själv. Och FÖRLÅT för alla tjuvnyp och för att jag drog dig i håret när du vann över mig i Monopol...
• TACK för alla gånger jag fick komma till dig och andas i Linköping, när jag efter alla år i parförhållanden skulle försöka leva singelliv. TACK för att jag varje gång fick vara en del i ditt härliga kompisgäng - och för att du hjälpte mig att göra tonårsrevolt som tjugofemåring och utforska partytillvaron. Och FÖRLÅT för den där natten då du inte fick sova...
• TACK för att du ordnade allt så lysande bra när jag skulle gifta mig - möhippa precis i min smak och proffsigt toastmasterskap från den nu nerlagda nöjesfirman Estling-Nilsson Entertainment AB. Och FÖRLÅT för att jag inte fattade hur trött och illamående du var som nygravid, och bäst av allt bara hade behövt få ligga på soffan och käka praliner...
• TACK för alla underbara paradisveckor på Skeppsgården som du har organiserat, där hela familjen fått komma och njuta av havsluft, fikamys, goda samtal och intensiva lekkvällar. Jag vet att det är många här ikväll som instämmer i det tacket! Och FÖRLÅT för att jag var så sömnbristtjurig i paradiset det här året...
• TACK för all värme du sprider och för alla sköna promenader med viktiga samtal - i ett bostadsområde nära dig och ute i mörka skogen hos mig. Och FÖRLÅT för att jag inte alltid lyckas hålla ditt powerwalk-tempo...

Till sist, TACK, du sociala under, för att du ordnat denna fina fest för oss alla - och FÖRLÅT att jag inte sjungit för dig! Som våra döttrar skulle säga: du äger! SKÅÅÅÅÅÅL!