Mål...-a in dig i ett hörn, eller i din dröm

Några betraktelser om mål:

- Inne i en löparperiod igen, inspirerad av hurtiga kolleger med löparappar på mobilerna och tydliga tempomål. Jag blir nyfiken, laddar ner en app jag med och kollar hur fort jag springer. Plötsligt är jag långt ifrån den jogga-yoga-style som gjorde mig någorlunda vän med denna genialiskt enkla träningsform. Taggas av att jag skulle kunna vara med i matchen till det utsatta datumet. Springer och lyssnar på kilometertider – men nåt vidare skönt är det ju inte. Vaden strejkar, skorna får bytas ut och jag tagga ner. Mobilen får hållas i fickan och mäta lite i smyg bara. När vaden hämtat sig får jag min första riktiga löparkick: det här är mitt tempo, mitt driv, mitt flås, och mina temporegleringar efter behov. Och då säger appen att jag har sprungit snabbare än nånsin!

- Från skolan rapporterar Etta att det inte går en dag utan en genomgång i något ämne där hon och klassen får veta att ”Nu ska vi börja med området X. Ni som siktar på A i betyg måste kunna det här, vill ni ha B ska ni åtminstone göra det här…”. På min fråga hänvisar lärarna till kraven de har på sig att kommunicera betygskriterier till eleverna. Visst, transparens är ju bra, men tänk om min arbetsgivare kom och petade i mina prestationer var och varannan dag. Störde mig i mitt flow för att tala om vad som duger och inte. Misstrodde mitt omdöme och min kapacitet så pass?

- Maria Och Sanna kör vidare med sitt årslångt projekt, fullt av utmaningar och målsättningar. Tidigare i höst skrev jag om hur det inte var något som lockade mig för ögonblicket, och vikten av att marinera alla såna övningar i kärlek till sig själv. Om just det skriver sedan Sanna/Miranda strax därpå, till råga på allt med löpning som exempel:

If I can change my behaviour to feel better in the present, not to be a better person in the future, I think it will be easier for me to stay motivated and to let go of the pressure of doing everything right every time. Countless times I have given something up because of one failure. From now on, instead of focusing on whether or not I will reach the goal, I will focus on making the best of every new situation there and then. That way I can regard the goal as a bonus rather than the only acceptable outcome of my work. One day, I might be ready for a marathon, but when or if that happens doesn’t matter now.

- En lunch med Micke Gunnarsson säger mer än tusen ord (som vi väl i och för sig också hann med). Inte en affärsplan eller genomtänkt marknadsföring så långt ögat når, men en människa som ger ett ovanligt genuint och … ja faktiskt, lyckligt intryck.

* * *

Så vad blir mina personliga tumregler när det gäller mål? Jodu, Sara:

- Var inte närsynt, varken när du sätter dina mål eller utvärderar dem. Med målen precis framför näsan missar du utsikten. Du riskerar att snubbla på stockar och stenar som kunde ha varit vackra att betrakta eller sköna att vila på om du bara varit öppen för möjligheten.

- Om du prompt ska sätta mål - glöm dem sedan gärna! Skriv in dem i mobilen med en pipsignal om ett halvår, och bli inte förvånad om du då både har uppnått målet och glömt bort varför du satte det.

- Sätt bara upp mål för dig själv när du är din egen bästis. Alltid för att locka och leda, aldrig för att straffa eller bli en bättre människa. Vem har inbillat dig att du kan eller behöver bli det?