I morse var jag inte ens trött, skuttade upp som badbollen som kommit loss från under bryggan. Iväg på halvdagsutbildning om brott i nära relationer. Gläds över hur mänskliga värden och processer vävs in i rekommendationer och juridik. Fyller på min respekt för polisyrket och dem som lyckas jonglera alla bollar samtidigt: labila gärningsmän, lagstöd, brottsofferperspektiv, egen säkerhet, bemötande, bevisvärde... Ingen kan säga att det här sköttes bättre förr!
Cyklar hem i några av de sällsynta solminutrarna. Vägen hem, så vacker igen. Och där hemma är veden inhämtad, landet omgrävt, löven räfsade. Så att jag kan sitta här nu. Morgondagens kursredovisning går väl bra att förbereda mentalt vid spisen om en stund?
Det här är en dag då jag känner mig snygg i cykelhjälm(!) och funderar på om jag inte skulle läsa lite arabiska. Bara för de där mustiga h-ljuden som SR:s Cecilia Uddén sätter som små smäckar när hon talar. Och tänk att förstå vad gänget med mörkhåriga killar vid cykelstället säger, och kanske gnabbas lite vänskapligt med dem när jag passerar. Vad förvånade de skulle bli...
Ingen vidare ordning på tankarna idag, men ett formidabelt humör!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar