Circle Way Camp - bringing it home!

Allt det Maria skrev häromveckan om Circle Way Camp kan jag också skriva under på. Om tveksamheten inför och självklarheten väl där. Nu ligger flera intensiva sommarveckor mellan mig och veckan i Mundekulla. Vad har då jag med mig hem?

- Upplevelsen av en fullständigt turbulensfri landning i semesterlivet som började där och då, något som är allt annat än självklart för mig.

- Ännu större respekt för tårarnas helande kraft. ”När jag hör ett barn gråta här på lägret blir jag glad. Det smärtsamma har redan hänt, nu börjar läkningen.” Manitonquat - Medicine Story

- En kusligt vacker skogstjärn, inte stor men svart i sitt omätbara djup. Det är bilden av mina största sorger i livet, en bild som dök upp framför mig i en samtalsstund på lägret. Jag vet var den finns, ja tjärnen är helt och hållet min egen. Ibland behöver jag dyka ner i den, djupt tills lungorna nästan sprängs. Men valet att göra det är mitt, och upp kommer jag alltid.

- Glädjen i att se två av mina bästa vänner få uppleva den magiska närvaron och oändliga kärleken förmedlad av ”världens bästa talpinne” – Ellika Lindén – under kvinnocirkeln.

- En av alla pärlor från sista dagens uppskattningscirkel: ”Sara, du kan berätta för människor om hjärtat.” Livstid i ett nötskal.

- Livstids minst planerade och bästa workshop hittills. Som gav deltagarna - inte minst mig - en lista med konkreta sätt att ta med sig den indianska visdomen hem.

- Och, som en vägvisare mot kajakexkursionen som följde på lägret: ”Kroppen är själens tempel – och dess nöjesfält!” Maria L

Vill du veta mer om Circle Way Camp? Läs inbjudan till 2012 års läger för att få en bild av upplägget. Livstid räknar med att arrangera lägret igen 2013 - den här gången utan minsta tvekan inför! Du är varmt välkommen till Mundekulla den 8–12 juli 2013!

MariaLivstid twittrar

Att hitta friden och magin i en kort meditationsstund på altanen i sommarkvällen - mitt bland alla högar av brädor, grus och jord.

SaraLivstid twittrar

Går längs partystimmig Växjögata och tänker på alla som pyntat sig framför spegeln inför denna kväll - och kommit till så olika slutmål!

MariaLivstid twittrar

Harmoniskt i relationen när båda får utrymme för det de helst vill göra: en skriva, en spika.

SaraLivstid twittrar

Alltså, de här eviga cykelturerna, inte minst till jobbet på morgnarna, de gör mig... lycklig.

MariaLivstid twittrar

Här krävs acceptans i kubik för att hantera trista oförutsedda utgifter på många tusentals kronor. Breathe and let go!

Vilken smakstart!

Igår var det första augusti och jag drog igång mitt nya projekt med tolv olika fokusmånader. Första månaden satsar jag på Mind & Soul och vill hitta tillbaka till min dagliga rutin med kvällsmeditation, komma igång lite stilla (utan några höga kvantitativa krav) med yoga och reiki som jag sysslat med tidigare, och även försöka jobba lite mer fokuserat med mindfulness - att vara mer närvarande i nuet.

Projektet kunde inte ha fått en bättre start än den fick. Först en riktigt närvarande liten promenad till brevlådan, där jag verkligen kände gruset under sandalerna, hörde suset i trädkronorna och morgonkvittret från fåglarna. Sedan - på väg till jobbet - blev det Sommarprogram jag kommit fram till (i år lyssnar jag rakt igenom alla, ett efter ett!) helt oplanerat ett program med Björn Lindeblad, som med lågmäld stämma beskrev sin livsresa från framgångsrik finansvalp till skogsmunk i Thailand till meditationslärare i Falsterbo. Meditation och mindfulness (som han föredrar att kalla varsevarande) i kubik. Precis den introduktion jag behövde för att komma i rätt stämning.

Särskilt fastnade jag för ett citat som Björn hämtat från någon av sina mästare under åren som munk:


Du får veta vad du behöver veta när du behöver veta det, inte förr, och bara om du är helt närvarande.

Det påminde mig om en viktig aspekt av mindfulness, som jag ska tänka lite extra på under den kommande månaden - tålamod och acceptans inför sådant du inte kan förändra (den gamla kära Sinnesrobönen). Några aktuella exempel:

• att inte bli irriterad över ett långsamt fordon på vägen när jag ändå inte komma förbi det
• att inte gräma mig över oförutsedda och otrevliga utgifter (som fakturorna från elbolaget och på den nya vedklyvsmotorn som blev följden av en avgrävd elkabel i samband med vårt altanbygge)

Frid!


PS. En annan smakstart är den jag har fått på min nya jobbtillvaro. Min snälla chef (alltså jag själv) tycker att jag får jobba när jag vill, var jag vill och (i stort sett) med vad jag vill. Just idag sitter jag alltså på mitt favoritfik i stan och bloggar på arbetstid.