En magisk tisdagsparentes

Sara och jag älskar parenteser, mellanrum, bubblor och vi bloggar ofta om dem. Små stunder i vardagen där man kan kliva in och få en välbehövlig paus från bruset och de intensiva liv vi båda lever, med barn, män, husprojekt, krävande jobb och allt annat spännande och stimulerande (men ibland också tröttande) som händer omkring oss. I parentesen - som kan vara en tågresa, en hotellkväll i ensamt majestät på annan ort, en skogspromenad, en meditationsstund, en samtalskväll med vår Livstidscirkel - får vi möjlighet att vara kreativa, reflektera eller inte göra något alls. Hur vi utnyttjar den kan variera, men gemensamt för våra parenteser är att de ger oss glädje, kraft och energi.

Idag har jag under ett par timmars tid befunnit mig i en väldigt speciell parentes i livet, en helt vanlig tisdagsförmiddag i september. Parentesen bestod av ett besök hos konstnären Hillebil Andersen mitt i de småländska skogarna, där hon bor men också delar med sig av sin magiska helande trädgård till den som så önskar. Här får man vandra runt i trädgårdens olika rum, bland blommor, träd, buskar, fjärilar, fåglar, skulpturer, så länge man vill, stanna upp, sitta ner, tänka, känna, andas. I trädgården finns också en tippi (ett indiantält), där man kan tända ett ljus och meditera en stund. Min favoritplats blev en stubbe framför en rad små speglar uppträdda på snören som virvlade runt i vinden och kastade solglitter omkring sig. Där satt jag länge och kände hur de små ljuspunkterna symboliserade den lätthet med vilken jag dansar fram i tillvaron just nu, solglittrandes, harmonisk och för närvarande utan några tunga bördor att bära. 

Med mig i min bubbla hade jag min fina äldstadotter S, som fått det här besöket i födelsedagspresent efter en artikel jag läst om Hillebil i tidningen Nära, min nya favorit, upptäckt just precis innan jag fick veta att min tidigare darling, LevaPS! skulle läggas ner. S fick också en stark och fin upplevelse därute i trädgården, och det gör mig lyckligare än lyckligast att jag har ett barn som jag kan dela så mycket av det jag tycker om med. Vi växer tillsammans!