Ännu en lektion

”Repetition och ritual och det goda resultatet av dem tar sig många olika former. Att byta filter, snyta ungar, gå på möten, röja upp i huset, diska efter maten och kolla oljan – tro aldrig för ett ögonblick att det hindrar en från att utföra viktigare uppgifter. Vardagens många sysslor är inte en rad svårigheter man ska försöka smita undan för att kunna ’meditera’ och finna sin ’väg’ – det är de som är vägen.”
(Gary Snider, The Practice of the Wild, citerad av Jon Kabat Zinn i Vart du än går är du där)

Ja, jag vet, jag har redan spridit det här citatet på flera håll. Men det är en sån viktig hemläxa att jag måste repetera den. Ni som redan har klarat av den kan väl anmäla er till mig så lovar jag att verkligen inte störa igen.

Så enkelt egentligen – att meditations- och mindfulnesskursen pågår hela tiden, är alldeles gratis och dessutom producerar bieffekter i form av hängda tvättar, målade lister eller packade vedlådor. Jodå, vi på Livstid har allt tagit ett par lektioner i mental vardagsvila genom åren. Och ändå är det en sån väldig utmaning att försöka se det så, det pågående livet med alla sina trivialiteter och till synes störande moment.

De flesta av oss har väl vissa sammanhang där vi lättare hittar in i den tidlösa bubblan: för mig kan det vara när jag cyklar eller iakttar barnen eller kanske skriver – för dig är det säkert något annat. Idag var jag sen till yogan, som jag äntligen har börjat uppskatta att komma i god tid till. Jag bestämde mig för att se datorurloggandet, prylpackandet och kängknytandet på jobbet som en del i nedvarvningen inför yogan, istället för svårforcerade hinder i gatloppet dit. Jag kan inte säga att det gick särskilt bra, ganska uselt faktiskt. Men jag försökte.