Min går av stapeln direkt på morgonen, sittandes i sängen.
Jag ställer mobilen på sju minuter och sluter ögonen. Ofta är det först
därefter som jag bestämmer mig för hur meditationen ska se ut just idag. En
vanlig variant är att jag tänker på ett ord: Tillit, Kraft, Glädje, Kärlek,
Frid. När tankarna hamnar på vad som ger eller inte ger den känslan får de
hållas, men samtidigt försöker jag lägga energin på att komma ihåg – ja uppleva
– hur den känslan brukar kännas i mig. Ibland sätter jag ihop flera ord. ”Allt
är” på inandningen, ”som det ska” på utandningen, till exempel. Annars tänker
jag inte så mycket på andningen faktiskt, det brukar ju annars vara ett hett
tips.
Ett par andra varianter är mer visualiserande: Jag
föreställer mig en milt leende buddistisk munk och låter den bilden väcka
känslorna av kärlek, acceptans och stilla glädje - allt det jag för mig själv
sammanfattar i ordet munkhjärta.
Ibland upplever jag hur jag lämnar över mina bekymmer ett efter ett i munkens
händer, medan han - orubbad i sitt lugn - tar emot med äkta tacksamhet.
Jag kan också locka fram känslan av att vila i ett vatten
som långsamt stillar sig runt mig, allt eftersom jag blir lugnare. Under tiden
tittar jag på vattenytan, om den är solbelyst eller bär sin egen färg, om den
är slät, krusig eller till och med formar sig i vågor. Det behöver inte ha
något att göra med den tilltagande stillheten där under.
Ja, så gör jag just nu. Vill gärna pröva andra varianter, ge
meditationen längre tid kanske, i alla fall ibland. Meditationsguiden
är ett ställe som verkar ha en del tips. De har också skickat vidare rådet som
Maria hittade på Facebook häromdagen:
"You should sit in meditation for 20 minutes every day
– unless you are too busy, then you should sit for an hour."
4 kommentarer:
Visst ja, jag glömde ju cykelmeditationen. Valfritt ord i tanken, lagom glasartad blick, lämpligast att praktisera på väl känd väg med måttlig trafik. Och på Meditationsguiden läser jag att buddhistmunkar hör till världens lyckligaste människor.
Visst ja, jag glömde ju cykelmeditationen. Valfritt ord i tanken, lagom glasartad blick, lämpligast att praktisera på väl känd väg med måttlig trafik. Och på Meditationsguiden läser jag att buddhistmunkar hör till världens lyckligaste människor.
Jag håller på att komma igång igen, men det går långsamt att hitta tillbaka till den dagliga rutin som jag skapade innan jag fick barn senast - och tappade bort under tiden som nybliven fyrbarnsmamma... Senaste halvåret har det blivit av ett par gånger i veckan, och eftersom jag har morgnar fyllda av barn som behöver (1) välling eller (2) kramar eller (3) tjat om att äta upp mackan och ta på sig strumpor, så funkar det bättre med kvällsmeditation i mitt fall.
Jag brukar sätta mig på golvet i den inre delen av vårt sovrum - som jag har gjort om till mitt eget lilla meditations- och mysrum. Jag tänder några levande ljus omkring mig och sätter på en av mina fina avslappningsskivor. Ofta räcker det med en eller två låtar för att jag ska känna att jag kommit ner i varv, men jag siktar också på att komma igång med lite längre meditationer under semestern, då de (mestadels självpåtagna) måstena blir färre.
För mig är andningen ganska central, och hjälper mig att hitta tillbaka när tankarna letar sig bort. Mitt senaste lilla "mantra" - som plötsligt en dag bara fanns där i mitt huvud - är "Allt är frid", och det tog flera meditationsstunder innan jag kom på att det är en textrad ur "Stilla natt"... (Dagar då jag inte orkar meditera tänker jag i stället ofta "Allt är frid" precis när jag lagt huvudet på kudden, och somnar inom en halv minut. ) Ett annat meditationsmantra jag ibland använder är att tänka "energi och glädje in" på inandning och "stress och oro ut" på utandning.
Och så har jag kommit att acceptera att jag är en person som är dålig på att släppa mina tankar helt när jag mediterar - och att det är OK. Jag mår ändå gott av meditationen, och jag behöver inte göra den utifrån någon speciell manual eller teknik. Så länge den ger mig någonting är den precis så som den ska vara - för just mig.
Jag har mediterat i perioder, men har nu kommit av mig igen. Ofta använder jag mig av en CD-skiva för att komma till ro. Kanske dags att börja komma igång igen.Tack för ett Inspirerande inlägg och en bra länk.
Önskar dig en riktigt fin sommar.
Elisabeth
Skicka en kommentar