SaraLivstid twittrar

Allt jag behöver kommer till mig, när jag är redo. Den meningen fick jag idag så det verkar stämma.

SaraLivstid twittrar

Höstaning i morgonluften. Just nu, i detta ögonblick, är allt gott. Tanken bryter måndagshetsen.

Hej härliga höst!

Den gångna söndagkvällen kunde ha blivit hur som helst. Eller kanske inte, det mest sannolika scenariot hade varit att vi hade uppnått dagens beting – att spika panel på den blivande carportens västersida – men blivit klara sent, snott ihop en middag och sedan alldeles för trötta börjat förbereda måndagens övergång från semester till hösttermin.

Nu blev det inte så. Uppdraget slutfördes redan vid femtiden. Familjen packade ihop sig för semesterns sista middag på stranden och vi hann hem i god tid för att pumpa cyklar, duscha och leta upp skolväskor.

Kvällen avslutades med ett stilla samtal före sovdags om vad jag och Mannen hoppas av hösten.

Att få carport-förrådet tätt före vintern… pratade vi inte om, utan om mindre världsliga ting. Och jag – som just lovat mig själv att inte ge mig på något självförbättringsprojekt i höst – kommer ändå upp med en liten lista. Jag väljer att se punkterna som kärlekshandlingar riktade till mig själv, ungefär så som Maria beskriver tanken med hennes Memento Vivere-projekt. Det som seglar upp som viktigt för mig inför hösten är:

Yoga och meditation

En termin kundaliniyoga väckte längtan tillbaka till hathayogans flödande flyt, så Veda yoga, here I come. En annan inspirationskälla var sommarens kajakhajk på fem dagar, bara Mannen och jag. Ska vi klara kajaksittande och tältande i så många decennier som jag hoppas så gäller det att hålla kroppen stark och smidig.

Meditationen finns i yogan men har också hittat sin egen plats i min morgonritual. Jag lyckas inte alltid se på mina kafferepstjattrande tankar med kärlek och upphöjt lugn, men jag hoppas att yogan kan hjälpa mig hålla ut och ge mig ny inspiration allt eftersom. Redan nu är meditationen ett ankare för min själ.

Arbete och Livstid

Mitt vanliga jobb och Livstidsprojekten med blogg, framträdanden och skriverier befruktar varandra, men kan också splittra mig på alltför många vill och borde. Jag vill vidare med båda och letar efter ett lite mer strukturerat sätt att göra det på. Att jag skriver det här mitt på blanka onsdagseftermiddagen är en del i det – jag försöker förlägga min deltidsledighet från jobbet så att den oftast infaller just på onsdagar, bara för att ha en ram att hålla mig till.

Mer Circle Way i mitt liv

Ett av Livstids uppdrag i år var att arrangera Circle Way Camp i Mundekulla. Samma uppdrag har vi för övrigt nästa år, 8-12 juli i Mundekulla. Lägret är en blandning av avslappnat lägerliv och personlig utveckling, i ett bad av otvungen gemenskap och kärlek. Kanske kan våra inlägg om och från Circle Way Camp ge den nyfikne en inblick. Några av de livsval som indianen Manitonquat-Medicine Story och svenska Ellika Lindén förmedlar har jag särskilt fångat upp som viktiga för mig just nu:

- att tala om det som faktiskt är det viktiga
- att möta allt och alla med kärlek, inte minst mig själv
- att lita på att känslorna som kommer till mig visar vägen hem.

Härlig höst till er alla!

MariaLivstid twittrar

Och åh vad bra att det finns Skype så man kan flytta in till älsklingarna i vardagsrummet fast man är 129,6 mil bort.

MariaLivstid twittrar

Åh vad bra det är att med jämna mellanrum skapa längtansrymd för sina älsklingar.

MariaLivstid twittrar

Värsta bästa känslan: när jag lyckas tända ljus av inspiration i en hel bunt lärarögon och en säger att det här var ett Hallelujah moment.

MariaLivstid twittrar

Dagens bästa stund: hängmattsgos med kelig busig tvåochetthalvtåring med femton nyfikna kossor på rad som åskådare från åkern bredvid.