Plura själv!

Människor omkring mig har börjat formulera uttryckliga ledstänger för sina liv. I arbetslivet skulle man kalla dem affärsidéer, verksamhetsplaner, policydokument eller strategier. Kul att kunna plocka hem fyrkantiga verktyg som brukar presenteras på power point-bilder och med framgång applicera dem i det fluffiga själslivet. Min man satt i ett väntrum och formulerade sin egen Maslow-besläktade behovstrappa, inspirerad av en artikel om en kvinna som plötsligt insåg att hon inte visste vad som gjorde henne lycklig. Marias tre strategier för att hantera upplevd brist på tid är ett annat exempel.

Själv har jag börjat samla några olika uppmaningar som kanske kan bli mina bästa råd till mig själv:

• Investera mycket energi i sådant som ger energi tillbaka och minimalt med energi i sådant som inte ger något.
• Prioritera jobbuppgifter efter fyrfältaren nedan.

Det här är ju inget nytt, det skrivs massor av självhjälpsböcker med metoder och strukturer. Det som gått upp för mig är bara att modellerna blir så mycket mer träffsäkra när de kommer inifrån mig själv, grundade i vad jag just nu är mottaglig för och formulerade med de begrepp som just nu ligger längst fram i huvudet. Få modeller säger något jag inte visste innan, det handlar ofta om att säga det som alla vet på ett nytt sätt och ännu mer om tajming. Och det är när tajmingen är rätt för mig som andras teorier och synsätt kan ge aha-upplevelser, men då har jag oftast ratat nio för att hitta en som passar. Fram för måttbeställt hemmafilosoferande alltså!