söndag 7 december 2008

Blåsor under fotsulorna

Läser krönikor av bröderna Härén på interesting.org. Den 24 november skriver Fredrik om ett framträdande av Bob Geldof. Han jämför oss rika västerlänningar och vår relation till världens fattigdom med dem som blundade för folkmordet på judar under andra världskriget. Våra barn kommer att fråga oss hur vi kunde vara så passiva, varför vi inte gjorde något.

I går morse har P1:s Konflikt ett reportage om en familj från Azerbadjan som är i svensk domstolsförhandling för att överklaga sitt avvisningsbeslut. De blir ifrågasatta för att inte ha exakt koll på var och när och hur många gånger de blivit förhörda. Samtidigt intygar en läkare att de lider av posttraumatiskt stressyndrom – där dålig faktakoll är ett vanligt symptom. Mitt i förhandlingen undrar någon av de andra aktörerna om förhandlingarna kommer att vara klara före kl. 19; annars riskerar hennes bil att bli inlåst i parkeringshuset! Förhandlingen är färdig före kl. 19. Familjen får inte stanna.

Vänta här nu: Det är ju inte så jag vill ”känna fotsulorna mot underlaget”, inte det jag vill se när jag lyfter blicken och ser i vilket sammanhang jag finns.

Och vad gör jag, vad kan jag göra?

Inga kommentarer: