På konsert med Emil Jensen på Växjös gamla fina teater. En trött 10-åring lutar sitt huvud mot min axel och kryper så småningom upp i knät. Då gör det inget att min tanke "Så ung han är!" fick mig att inse exakt hur gammal jag själv är. Emil säger: "Tänk på att ta ut glädjen i förskott - annars kanske det inte blir nån glädje alls."
Just det talade jag med en kollega om tidigare på dan. Vi pratade om vågen av villainbrott som just nu sköljer över södra Sverige. Båda var vi räddare för att hamna i lås- och larmträsket än vi var för inbrott. Låsa allt, överallt, aldrig cykla när det är mörkt, oroa sig för barnen och allt det där.
Vi bestämde oss för att hoppas att det inte blir värre att hämta sig efter ett inbrott för att man varit naiv och sorglös dessförinnan. Kanske har vi fel - det kan kosta på att rita om sin mentala karta i mörkare färger. Å andra sidan - varje godtrogen och ljus dag vi tills vidare samlar på oss är nån slags förtida utdelning på en negativ investering som vi i bästa fall aldrig behöver göra. Det låter som en porös finansmarknadsmanöver, men i rätt sammanhang tror jag på metoden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar