I en insändare till min nya favorittidning PS! nr 1/2009 (som jag fick en prenumeration på i julklapp - tack snälla svärmor!) hittar jag en insändare från läsaren Åsa på temat förnöjsamhet. Hon menar att en bidragande faktor till att vi ofta är besvikna på livet är vår föreställning om att allting måste fungera problemfritt och perfekt i stället för att acceptera att "livet är fullt av svarta prickar". Jag konstaterarar att livsstilsmagasin och självhjälpsböcker (som jag själv ofta läser - jag erkänner!) naturligtvis gör sitt till för att spä på myten om enkla lyckorecept.
Men som Åsa skriver i sin insändare: "Kanske hemligheten är att inte fokusera på prickarna, utan i stället se färgerna däremellan? Våga känna att livet duger som det är. Uppfyller jag mina drömmar är det en bonus, men det är inte nödvändigt för mitt välmående". Jag tror att det ligger mycket i detta - att faktiskt kunna känna förnöjsamhet över det lilla och inte kräva LYCKA med stora bokstäver under varje minut av tillvaron. Livet duger ändå!
1 kommentar:
Förnöjsamhet är något gott, men oj så vanskligt att tillämpa! Lika lätt som det är att glömma glädjas över det som är bra, lika lätt är det att finna sig i det som är dåligt, under falsk förnöjsamhetsflagg. En balansgång att öva på hela livet.
Skicka en kommentar