Man är ju den man är

"Jag försöker att inte påverkas så mycket av vad folk tycker för då blir man helt självmedveten och det man skriver kanske förändras och blir ängsligt. Alla tycker alltid olika och det går inte att tänka att man ska göra si eller så för att tillfredsställa fler. Man är ju den man är."

Så säger författaren Sara Kadefors i en intervju för tidskriften Ordinär (nr 1, 2007), och jag tycker att det är så bra sagt i all sin enkelhet. När ska jag bli vuxen och lära mig att stå för vem jag är och inte bry mig så mycket om vad andra tycker om mig och vad jag gör, tycker och säger? Flera kvinnor i min omgivning har sagt mig att tryggheten kommer när man har fyllt 40, så det kanske är på gång nu då...

För inte har det hjälpt något vidare att disputera, få en fast lektorstjänst eller föda tre barn. Ibland känner jag mig fortfarande som den där mobbade 14-åringen jag var för 26 år sedan. Så beroende av andras bekräftelse. Är det någonting jag ska ge mig själv som nyårslöfte så är det detta. Att försöka acceptera att "man är ju den man är" oavsett vad andra tycker.