torsdag 5 januari 2012

Livstid - mitt eget Happiness Project

Det handlar om lycka. Inte igen, tänker väl du som har hängt här ett tag... Tröttnar hon aldrig? Nähä, jag gör inte det, för är det något jag fortsätter sträva efter här i livet så är det att må så gott och vara så lycklig som möjligt. Och uppenbarligen är jag inte ensam, eftersom en av mina favorittidningar, Leva PS!, fortsätter leverera nya forskningsrön och tankar på detta tema i så gott som varje nummer.

Jag har läst om hur den positiva psykologin har definierat om lyckobegreppet, så att man nu ofta talar om välmående i stället för lycka (ett mer hållbart begrepp i vardagen). Man pratar också om att det inte finns en universal lyckoformel, utan att olika människor blir lyckliga av olika saker, även om det finns vissa grundläggande komponenter som de flesta mår bra av - exempelvis goda relationer och en känsla av meningsfullhet i tillvaron.

Men just detta med olika individers idéer om vad som gör dem lyckliga - eller välmående - fångar mitt intresse, och passar bra in med den bok jag just läser: Gretchen Rubins The Happiness Project. Det som tilltalar mig är att Rubin beskriver just sitt lyckoprojekt, det hon har tagit till sig utifrån mängder av läst litteratur. I stället för att säga "Gör så här så blir du lycklig!", berättar hon insiktsfullt och med en god portion humor och självdistans om hur hon under ett år utforskar ett område per månad med syftet att bli lite lyckligare. Viktigt i sammanhanget: det handlar inte om att bli lycklig utan om att hon faktiskt redan är ganska lycklig och vill utforska och utöka känslan ytterligare. Och jag kan själv välja vad jag vill ta till mig av och kanske pröva för egen del om jag inte redan gjort det.

Rubin utforskar bland annat hur hon kan rensa i röran (som både jag för längesen och Sara nu häromdan bloggat om förut), ge mer kärlek i sin relation, satsa mer på nya och gamla vänner och prova nya aktiviteter. När hon emellanåt utvärderar hur det går (jag har inte läst klart än och därmed inte sett någon slutsummering), konstaterar hon att hon faktiskt märker positiva förändringar i sitt välbefinnande. Om du är nyfiken på Rubins projekt, kika in på hennes blogg.

När jag läser inser jag att jag också har ett eget pågående lyckoprojekt, där jag under flera års tid jobbat aktivt (om än långt ifrån så strukturerat som Rubin) med att öka mitt välmående - och det stavas LIVSTID. Här är några viktiga ingredienser i just min lyckoformel och ni som läser bloggen känner förstås igen er:

* Jag försöker uppmärksamma och njuta intensivt av alla små märkvärdiga och omärkvärdiga ögonblick som jag tidigare mycket oftare lät passera, och jag tar ut mer glädje inför särskilt trevliga händelser i förskott.

* Jag njuter också i efterhand genom att hylla ögonblicken på Facebook, med ett inlägg i bloggen eller en rad i min kvällsbok. Jag pratar med barnen om sådant vi gjort och vi sätter oss ibland med våra album för att minnas det som förevigats (ja, jag är en sån där dinosaurie som fortfarande beställer kort och sätter in dem - klokt, sa en proffsfotograf jag mötte häromsistens, om ett antal år kommer inga digitala bilder att vara tillgängliga längre när filformaten förändras...).

* Jag försöker ibland omdefiniera mina tankar i en mer positiv riktning, exempelvis när jag bygger om gräsklippningen till ett gympass eller när jag bestämmer mig för att i stället för att stressas över allt jag inte hunnit läsa och lyssna på, se det som en skattkista jag har kvar att ta del av. Yummie!

* Jag satsar aktivt på att lära känna nya människor eller tittar ibland bara för en kort stund in i tittskåpet hos någon jag inte visste mycket om (i ett IRL-möte eller via radio och TV). På det viset lär jag mig också mer om mig själv.

* Jag försöker ägna mycket tid åt det goda samtalet, med familj, gamla vänner och nya. Att så ofta som möjligt gå lite mer på djupet och inte fastna så mycket i det ytliga och det som kretsar kring det materiella, utan mer om tankar, känslor, drömmar och visioner.

* Jag gör så mycket jag kan för att få utlopp för min kreativitet - framförallt genom mitt skrivande, men också exempelvis tillsammans med barnen.

* Jag försöker läsa så mycket jag bara hinner (romaner och intressanta artiklar) och lyssna på bra radio (Sommar, Vinter och Tankar för dagen ligger i topp) när jag kör bil eller som ackompanjemang till vardagssysslorna.

* Jag strävar efter att våga visa mig som den jag är (hela varvet runt, de 360 graderna) - på jobbet, på Facebook, med vännerna. Det har tagit mig lång tid att känna den tryggheten, men nu tycker jag att jag har kommit långt. Jag ägnar så oändligt mycket mindre tid än förut åt att försöka passa in och vara så som jag tror att andra vill att jag ska vara.

* Jag stillar då och då mitt konstanta tankebrus genom en stunds avslappning eller meditation.

* Jag försöker så mycket jag kan att röra på mig och få frisk luft. Just den punkten har det varit lite dåligt med i höst, efter ett underbart utomhusår som föräldraledig 2010, men jag skriver det på min önskelista för det kommande året - den som jag för flera år sen bytte ut mina nyårslöften mot.

(Hoppsan, hm, nu blev det visst en lista igen...). Och ja, jag är lycklig, just här och nu. Inte alltid jublande glad (men oftare och mer intensivt än någonsin tidigare), ibland riktigt låg (men mer sällan och under kortare perioder). Framförallt mycket oftare allmänt nöjd och tillfreds, och med mer ork och energi i vardagen. Märkvärdigare än så behöver det inte vara. Vad gör just dig lycklig?

Inga kommentarer: