Sommaren med stort S

Igår kväll ställde vi klockan för första gången på åtta veckor. Dags att skola in lillebror på nya dagiset. Dags för åttaåringen att förenas med kompisar på älskat fritids (elvaåringen har ledigt en vecka till). Dags för mig och Mannen att ta itu med våra jobbliv lite mer på riktigt.

En del har det jobbats även under sommaren, i synnerhet för min del, eftersom vi hade deadline på webbmaterialet till vårt gemensamma fackboksprojekt idag. Här har skrivits och korrekturlästs, framförallt sena kvällar och nätter när barnen sovit - i svärfars stuga, i lägergårdskök, i tält och hemma i soffan - men också en stund då och då på dagtid, under bilfärder och till och med på stranden.

Det kanske låter galet att inte ta helledigt, men för mig har det möjliggjort de där åtta veckorna hemma med barnen. Och jag har nog aldrig förut känt mig så utvilad efter en semester. Jag tror faktiskt att det har varit den bästa sommaren någonsin. Vad är det då jag kommer att minnas från min Sommar med Stort S? Jo...

• Baden. Tack vare det fina vädret blev det osedvanligt många, i hav på såväl öst- som västkusten, men de flesta hemma i vår egen vackra Smålandssjö. Allra mest kommer jag att minnas känslan av att klyva en nästan spegelblank yta vid ett ljummet kvällsdopp där med barnen.
• Veden. Det här är sommaren då jag på allvar blev vän med vår vedklyv. Snart är jag klar med alla de trettio kubikmeter jag föresatte mig att klyva på egen hand (sedan Mannen sågat upp stockarna i halvmeterslängder). Detta jobb som jag tidigare betraktade som ett av alla trista måsten blir för varje år alltmer behagligt. I år har jag riktigt längtat till min vedbacke, där jag tillbringat så många timmar, alltid i sällskap med ett bra radioprogram (Sommar, Kropp och Själ, Oförnuft och Känsla) och alltsomoftast även med något barn i närheten, antingen arbetandes och pratandes sida vid sida med mig, eller (som på kortet) bara hängandes där med något eget projekt (i det här fallet Alfons Åberg på YouTube). 
• Sommar-programen. Det blev ännu en sommar då jag lyssnat på rubb och stubb för att gå utanför min komfortzon och inte bara välja utifrån det jag tror i förväg tilltalar mig. Återkommer med topplistan för 2013 när alla program är sända och avlyssnade. 
• Skrivandet. Förutom färdigställandet av den senaste fackboken, började sommaren storstilat (redan före semestern) med skrivretreaten i Älvdalen, då jag äntligen kom igång med min roman, och min och dotterns barnbok tog form på allvar. 
• Det andliga. Slutligen var det här sommaren då jag tog itu med något som jag burit inom mig ända sedan barnsben, men inte släppt upp till ytan på allvar förrän nu: mitt intresse för andlighet och medialitet. Det har blivit två kurser, en seans, jag har läst en oerhört fascinerande bok och kvällsmeditationen har utvecklats från behaglig avslappning till dagens mest magiska stund. 

När jag tänker på hur många det är som just idag (eller kanske förra måndagen eller nästa) suckande går tillbaka till en arbetsplats där de vantrivs, med en enda stor längtan till nästa sommar och semester, önskar jag innerligt att de i stället kunde känna samma känsla som jag - att semestern var fantastisk och livgivande, men att jobbvardagen är lika fantastisk och livgivande. Bara på ett annat sätt.  

Marias tre ben

Jag har kommit fram till att jag gillar talet TRE. Överallt dyker den där heliga treenigheten upp och ger mig sammanhang av olika slag. Här på Livstid har jag berättat om mina tre hörnstenar i kampen för en någotsånär stressfri jobbtillvaro: (1) struktur och överblick, (2) reflektion och diskussion och (3) friskvård för kropp och själ. Jag har också bloggat om mina tre favoritFÖRord: (1) FÖRväntan (2) FÖRundran och (3) FÖRnöjsamhet. Det mittersta återkommer när Livstidsbloggen själv knyter an till tre centrala tankar: (1) FÖRundran och (2) EFTERtanke (3) MITT i livet. Idag urskiljde jag en ny (helig) treenighet i mitt liv.

Den här gången står de tre benen (B:na) som symboler för hur jag hämtar energi att orka med vardagen. Det första benet (B:et) är Bokcirkel, som dels står för läsande, dels för meningsfullt socialt umgänge. Så mycket energi jag hämtar ur böckerna och ur våra bokcirkelträffar, liksom andra sammanhang med goda och kloka vänner. Det andra benet (B:et) är Bad, som står för att jag vägrar kategorisera in mig i "stackars-småbarnsmammor-som-inte-hinner-ta-hand-om-sig-själva-facket" och faktiskt prioriterar in sköna skumbad, hårda härliga träningspass, liksom då och då en stunds meditation i mitt eget lilla rum för sinnesro. Det tredje och sista benet (B:et) är förstås Blogg, som står för att mitt välbefinnande når högre höjder när jag får (eller snarare tar!) chansen att vara kreativ - på olika sätt men med bloggen som ett nav.

Med detta inte sagt att det inte finns andra finfina tal också, såsom FYRA barn och FEM katter...

Vad vill du säga dig själv en söndagskväll?

Det är söndagskväll och som alltid har helgen gått alldeles för fort - trots att jag gjort ovanligt lite. "Tips på hur man hittar energi för veckan?" undrar en vän på Facebook. Och jag berättar om det sätt jag använder för att koppla av, ladda batterier och hålla söndagskvällsångesten bort: ett långt varmt bad med levande ljus, skön musik (oftast Timo Räisenens suveräna cover-samling) och en bok som suger tag (just nu är det Stefan Edmans Förundran).

När jag ligger där ikväll läser jag följande lilla betraktelse:

"Almanackan och mobiltelefonen - glöm dem. Göm dem! Klä av dig rollerna, sjunk ner i hängmattan. Eller på ängen med näsan i klöverns honungssöta blommor. Ge benen och hjärnan semester. Ge själen tid att hinna ifatt kroppen. Lyssna inåt - vad vill du säga dig själv?"

Jag identifierar ett tema som jag har diskuterat under flera långa promenader med en god vän som hälsat på under helgen. Hur tar vi hand om oss själva? Söndagskvällsbadet är ett exempel på det, bloggen likaså, och strax ska jag ägna en stund åt en annan energigivare: min kvällsmeditation. Ikväll tar jag särskilt med mig det Edman skriver:

Lyssna inåt - vad vill du säga dig själv?