onsdag 19 oktober 2011

Att gå runt sjön

… vet varje växjöbo vad det betyder; den drygt fyra kilometer långa promenaden runt Växjösjön, som börjar bara ett stenkast från stadens centrum. Där gås det, cyklas, joggas, raglas, rullas barnvagn ut mot stadsdelen Teleborg, som rymmer ett femsiffrigt antal ”vanliga” växjöbor plus hela universitetscampus med tillhörande studentkoloni.

Igår fick jag veta att det finns människor som undviker att gå runt sjön på söndagförmiddagarna, även om de egentligen skulle vilja. De upplever promenadstråket som en catwalk för de lyckade, och de räknar inte sig själva dit. Eller är det att de utgår från att andra inte gör det? Den nyseparerade kvinnan vill inte gå där ensam och möta kollegan med make och efter dem grannparet, vänligt hälsande men ändå så oåtkomliga i sin tvåsamhet. Den med dåliga tänder och slitna skor vill inte bli mätt mot andras Canada Goose-jackor och bländvita leenden.

Vad jag inte heller visste var att en promenad runt Växjösjön kan vara det avgörande tecknet på att en ny relation faktiskt är något att räkna med. En ny aspekt på Livstidsbegreppet 360-gradersmänniska: Är du beredd att gå alla de 360 graderna runt Växjösjön med mig, oavsett vem vi möter?
Sist men inte minst fick jag ett tips för promenader runt Växjösjön – eller på helt andra ställen: En vän berättar att han och hans fru går rundan runt sjön var och varannan helg. De pratar om allt möjligt utom om två saker: jobb och konsumtion. Det vill jag pröva, med ett tabuområde till: praktiska aspekter av familjelivet. Fixar man det i fyra kilometer - ja, då har man garanterat tänkt ett par nya tankar.

3 kommentarer:

KaosJenny sa...

Intressant att ha samtal med tabun som jobb, konsumtion och praktiska aspekter av familjelivet. Bör prövas! Låt oss veta om ni gör det ock hur ni lyckas ;-) Kram

Nipe sa...

OJ! Som fd Växjöbo, så var det här en total nyhet för mig - att det var så laddat med rundan runt sjön. Fast å andra sidan så var inte rundan riktigt så fin när jag bodde där, så jag tror inte man gick runt den på samma sätt som idag. Men en intressant vinkling, att ha tabun under sina samtal. Det skulle man behöva ibland med vissa personer för att se om vänskapen kanske bara ligger i en specifik gemensam nämnare. Utan den nämnaren har man ingen relation. Intressant...

Sara sa...

Hej Nipe!
Välkommen hit till Livstid! Ja, Växjösjöns hemligheter var nyheter också för mig, trots att jag bor här nu och sen länge. Samtalstabun däremot testar jag ibland, men oftare att slänga in ett nytt samtalsämne som är lite annat än vad jag egentligen brukar våga mig på i ett visst sällskap. Faller platt emellanåt, men då har jag iallafall visat vem jag är...